Jag drar!

Ett par dagar, på planeringskonferens. Jag och ena kollegan, vi är lika tokiga i hotellfrukost båda två så vi njuter alltid av våra konferenser ;)
Så, nu drar jag i morgon bitti och kommer hem igen på onsdagkväll.
Var inne på bloggkoll nu och såg att det finns 45 nya inlägg att läsa från dom bloggar som jag följer... Där kan man snacka om att jag har kvällslektyr så det räcker när jag kommer hem igen! *ler*

Have fun så länge!

Ps. Jag tror nog att jag är typ elva igen... Går omkring och nynnar på Gyllene-låtar mest hela tiden nu. Den däringa nostalgitrippen fastnade rejält! "Kärleken är inte blind men, ganska nääärsynt, hon snavar och faller och bär sig ganska klumpigt åt" *sjunger med hes hals*

Fredag, igen!

Inte för att det gör mig något. Att det är fredag mest hela tiden alltså *S* Med den här takten så är det baske mig julafton vilken dag som helst!

Jag sitter här och förundras över hur segt det kan vara att vara tonåring... Kommer ju faktiskt ihåg att det var för det mesta riktigt skoj på den tiden och det är det nog fortfarande, men var jag så där seeeeg? Trettonåringen här hemma är världens goaste. Men allt är ju så förbaskat segt. Det är liksom ett Alfons Åberg-skimmer över det hela, jämt och ständigt. Nästan. Ni vet, "jag ska bara..." Men trots allt... Han är go och snäll. Och jag är glad och stolt över att vara hans mamma :)

Passade på att ta en rejäl nostalgitripp nu när jag har suttit och funderat lite på tonårsgrejset... När jag var mycket ung så levde jag för "Gyllene Tider".

Varje andetag, både i vaket och i sovande tillstånd, var för grabbarna i bandet.

Rummet var tapetserat med bilder, skivorna snurrade (ja, ni vet LP-skivor *S*) dagar, kvällar och nätter, bilder klipptes ur tidningar och fyllde pärm efter pärm. Jag fantiserade om Anders Herrlin så mycket så att jag i vissa svaga stunder trodde att vi faktiskt hade ihop det, bara det att vi inte träffades live så himla ofta. Ja, herregud... Det gick till och med så långt att min kompis, som tänkte på Per Gessle dygnet runt, svarade "Per" i telefonen när folk ringde...

Lyckan var total när jag fick gå på min första Gyllene-konsert i sporthallen i Piteå..! Jag tror att det var 1981... Grät, som det barn jag var, när dom spelade denna låten...

♥Flisan♥

En miljard tårar har jag gråtit...

... till denna låt i min ljuva ungdom *nostalgisk* Brustet hjärta...
Men det var då det!




Numera så tänker jag på min kära make & livskamrat och mina högt älskade söner när jag hör den. Och fäller jag tårar, så är det bara glädjetårar. Glädje över att dom finns - min egna lilla goa familj.

Nostalgitripp

I dag efter jobbet så fick jag för mig att jag skulle plocka fram min gamla "mini-koffert" där jag förvarar gamla dagböcker, brev mm... Tar denna härliga tripp då & då... Lika härligt varje gång och eftersom det nu var länge sedan jag reste "down Memory Lane" så var det extra roligt!




Ur min dagbok från -85/-86... (jag var alltså runt 15-16 år...)

...."1 januari 1985
För det första måste jag säga GOTT NYTT ÅR till hela världen! Idag är det alltså den första dagen på 1985. Det känns bara fint.
Nästa sak jag måste säga är: HAN ÄR VACKER! Det är bara att konstatera det. Med nöje! Det finaste som går på ett par fötter på denna jord. Nu vet alla det. Vilka alla? Ja, inte vet jag!?
Men, usch vad jag svamlar idag.
Jag lyssnar på "Alphavilles" skiva. Jag fick den i julklapp av brorsan. Åxå fick jag en massa andra fina saker bl.a träningsskor, två klockor (armb. & väckar), smink, adidasbyxor, ringar mm.
Jag hoppas att "Grover" är i sporthallen i kväll. Jag får väl se sen om jag hoppas förgäves eller...
Annika ringde för ett tag sedan och undrade om jag skulle till sporthallen i kväll.

Jag har gymnasieskolkatalogen här bredvid mig. I den finns mina gamla kärlekar från 1984. Mattias & Robert V. Men dom var inte så allvarliga. Räckte bara ett par veckor. I botten har det varit "Grover" sedan i somras. Det är lugnt... Annika och Kicki tror att jag får honom. Pö, sa jag då! Jag är för blyg för att våga ta kontakt och tur att han bryr sig om en 15-åring. Livet är ganska grymt!
Jag har lovat att jag ska pussa dom i arslet om jag får honom. Det törs jag lätt lova, för det är ingen risk att jag måste göra det.

Jag undrar hur det blir med K och Annika. På Annika låter det som om dom är halvt om halvt tillsammans. Men det syns inte i så fall. Dom pratar aldrig med varandra. Men, men...
HOWDY PARTNER! Ska uttalas: "Äowdy päotärnär" ....


Hur gick det då? Jorå, Annika fick sin K. Dom höll ihop riktigt länge.
Jag och "Grover" fick aldrig ihop det. Han var sex år äldre än mig, så han tittade väl inte allt för länge åt mitt håll. Jag var nog kär i honom i en herrans massa år...