Glad Påsk, long tajm no see,

allt väl?

Man kan ju tro att jag har fastnat med foten på gaspedutten och bara fortsatt att köra och köra och vid detta laget är nere i "långtbortistan" eller nåt *S*

Men, nääää! Jag är kvar här hemma!

Hoppas att Ni frossar i god påskmat och en hel del påskgodis och att våren visar sig från sin bästa sida även hos Er :)

Själv ska jag äta ett rejält lass med gravad och rökt lax... Me like a lot!

Har klantat mig lite, så jag travar omkring på kryckor ett tag. Livet känns aningens begränsat och det gör mig sur. Men försöker ha tålamod.
Försöker riktigt ordentligt.

Med ny dator och begränsad rörelseförmåga, så ska jag nu försöka göra nåt blogginlägg och lite fler besök hos andra, flitiga, bloggare :)

Svordomar, svordomar, svordomar och så lite fler svordomar....

Tänk vad ens sinnesstämning kan förändras helt abrupt!

Här kommer man körandes från jobbet och har ett synnerligen uppsluppet och väldigt frejdigt samtal med Dubbelörnen per telefon...

Sekunderna efter att jag har lagt på så åker mina mungipor ner till den gummerade bilmattan... Nån "idiot" hoppar fram på vägen framför min bil och håller hotfullt upp ena handen! Va'!!!???
Denna "idiot" visar sig vara självaste herr Trafikpolis som myndigt vinkar in mig till sidan...

Fram med körkort, blås, helt ok, men annat inte ok... Då känner jag att jag blir lite geléartad i kroppen och inser att jag axade på lite för mycket i starten... På 30-sträcka... *kallar mig själv ett stort klantarsel*.

Resultatet kan Ni ju se här ovan... 2 400:- fattigare. Ska väl vara glad för att jag inte blev av med körkortet.

Det som irriterade mig nästan mest var att herr Trafikpolis nr 2 var helt och totalt humorbefriad. Jag såg glad ut i jämförelse med vad han gjorde. Basattnivet.

Weeeeeell.... Jag låtsas som ingenting och behåller shoppingkassan intakt inför vårt besök hos Ugglis och Skattkammarfrun på torsdag :)

Le och var glad, ty det kunde vara mycket mycket värre ;)

Tillägg någon timme senare... Tänk... Här skulle man bara skicka ett litet enkelt kort till en god vän och det utvecklar sig till värsta soppan både vad gäller min fortkörning och andra saker... Dom andra sakerna får Ni ta med den goda vännen! *garvar läppen av mig* Inte visste jag att det dolde sig en sådan liten "fuling" i den beskedliga kvinnan... *garvar ännu mer*

Hur smart får man va'??!!!

Tydligen hur ickesmart som helst... Laga mat & sitta vid datorn samtidigt, det vet vi ju alla hur det går...

Får jag lov att bjuda på lite läckert ugnsgrillade grönsaker??!!???
Var inte blyga, ta bara för Er!

*djup suck* Jag behövde inte detta. Inte i dag. Ska uppbringa lite kraft för att åka till affär'n och inhandla nya grinsäjks om en stund. Det skulle/ska bli en smarrig bulgursallad. Så Ni kan ju försöka föreställa Er hur det borde ha sett ut *S*

När kära maken kommer hem så ska jag locka ut honom på en skön kvällpromenad. Det bör inte vara så svårt :) Bara solen håller sig i skinnet och regnet håller sig borta!

Dagen har annars gått åt till att arbeta. Lite småjobbigt där just nu, men allt löser sig på något sätt *försöker se positivt på saken*.

Dessutom är det semester om ca fyra veckor... *längtar*

Nu ska jag åka och handla!

Confession-tajm...

... är det nu *harkel harkel*

Idag har jag.... kört mot rött! *skäms halvt ihjäl* Jag är liksom höstlovsledig denna veckan, men hade varit in på ett kort möte på jobbet på eftermiddagen... Tog "bakvägen" hem och där mitt i allt så är det ett övergångsställe med rödlysen... Jag stannar helt korrekt och över traskar damen som stod och väntade. Bakom mig hinner det bildas en kort kö med andra bilar... När lilla damen så hade passerat över på övergångsstället så trampar Flum-Flisan på gasen och kör vidare, i samma ögonblick som jag passerar rödlyset, så blixtrar det till i min hjärna att "men va f-n, det hade ju inte slagit om till grönt ännu!!!!" Skämsigt värre och röd ända upp till hårfäste så slog jag dramatiskt ut med händerna som för att visa dom andra, som helt lagenligt stod kvar, att jag skrek till mig själv " men va' gör'u, männscha!!??" Körde ytterst korrekt resten av vägen hem.

Lite senare på eftermiddagen så hoppade jag och åttaåringen in i bilen för att åka till närmaste leksaksaffär, han hade fått pengar av mormor & morfar och då vill man ju ut och spendera *S* När vi kört en bit och jag bara hade yttrat några vänliga ord till en medtrafikant om hur han/hon borde köra, så fick man ju höra... Sonen börjar asgarva och glatt dra upp sin kära mammas (o)vanor i trafiken, ja han visade mest med ord och gester hur han tycker att det brukar gå till när vi är ute och åker... Blir riktigt beklämd över hur mycket osanning ett sådant oskyldigt litet barn kan fara med!!! *vissel, harkel, oskyldigt rull med ögonen*


Tolvåringen har hängt med sina kompisar hela dagen, dom är ett stort härligt gäng som har mycket kul ihop :) Livet leker när det är lov.... Om så bara för en vecka :) Å jag ler när jag hör där uppifrån att det svänger rejält i tonläget hos vissa av dom, det underbara målbrottet *S*

Kvällens middag bestod av Tacopaj, en riktig favorit hos mig iaf:



Kvällens aktivitet bestod av:


Vi spelade inte klart, men hade vi det så hade jag vunnit.

Så här gör jag Tacopaj:

Pajskal:
4½ dl mjöl
200 gr margarin
3 msk kallt vatten

Nagga å förgrädda en stund i 175 grader.

Stek köttfärs,runt 400 gr. I med en påse tacokryddor och majs.
Lägg köttfärsen i pajskalet och strö tärnade tomater och paprika + lök ovanpå.
Blanda:
1 dl matlagningsgrädde
1 burk creme fraiche
3-4 dl riven ost

Smeta ut detta över det andra. Grädda i 175 grader tills geggan stelnat.

Mums!

I morgon är det fredag! Min favoritdag!

Just i morgon så ska vi iväg och bowla på kvällen med några kompisar. Har värmt upp strike-armen hela veckan ;)

Kram!

Vilken idiotisk mamma...

... jag känner mig som :( Jag och lillebror var ute på promenad med Båtsman tidigare i kväll. Vi har det jättemysigt där vi knatar på skogsvägen och kollar samtidigt efter någon lite stackars blomma till hans läxa...
Mitt i allt så får Båtsman för sig att sittstrejka! Och jag mitt dumma nöt springer i väg och vänder mig om och ropar pipigt och glättigt på honom samtidigt som jag står och klappar mig frenetiskt på låren och då kan han ju bara inte låta bli att sätta full karriär till mig...
Min slöa hjärna hinner tänka, men inte ropa : "Lillebror slääääpp kopplet, släpp nuuuu!" Ni har väl redan listat ut att det slutar med att sonen ligger som värsta Superhjälten i luften och landar med ett hiskeligt kanande på grusvägen... Fy, fan vad genomrutten jag kände mig!
Han fick ett sk*tstort sår på vid midjan och ena armbågen är helt uppskrapad. Behöver jag säga att det blev en lååång promenad hem med en jätteledsen son...

Förutom det tråkiga slutet så har våra fyra dagar som hundvakt varit jättemysiga :)
Långa härliga skogspromenader, mycket bus med bollar och en hel massa gosande....








Och så har maken hunnit med att koka lite kräftor som han & kompisen fiskat. Men dom får han snällt käka upp själv. Mig gillar inte.
I morgon åker "Båtismannen" (så heter han numera hos oss) hem till sin husse & matte. Han längtar säkert efter dom... *håller tummarna för att dom reser bort snart igen*

Jag önskar alla en bra start på den nya veckan!

Två dagars tokåkande

Så där ja, gott folk :) Då var Liseberg avklarat, iaf för år 2007! Det har varit två dagars intensivt åkande för de flesta av oss i vårt sällskap. Min äkta hälft tycker väl inte att det är riktigt hans starkaste sida och jag är helt böjd att hålla med! Men, någon ska ju inneha den prestigefyllda uppgiften "väskhållare". Dom var tre stycken som hade den uppgiften... Här susar vi ner i min absoluta favorit, Balder (visst ser ni mig där i den kraftigt blå regncapen?! *S*):



Tre kaxiga killar på väg upp i Höjdskräcken ...

Lillebror är inte så himla kaxig vad gäller att åka en massa saker... Här susar han fram med kompisen i Fisketuren (far faktiskt fram i en ganska frisk fart):

Och här åker dom två en av fyrtioelva turer i Cirkusexpressen:

Men... Lilllemans absoluta favorit alla gånger var Flumeride! Jag tummar inte på sanningen om jag säger att han åkte den 73 gånger! Eller...Kanske lite överdrivet då, men han åkte den sjukt många gånger. Första dagen så gick han och jag non-stop runt i den cirka 15 gånger när kvällen kom. Då hade han redan hunnit med den lite då och då under dagen... Han är en pratglad och spexig grabb vår kära lillebror och jag tror att käften glappade oavbrutet på honom under varje åktur! "Jag lovar mamma, det här är det bästa jag någonsin åkt! Hur kan den vara så härlig? Jag ska åka den hela tiden! Jag älskar Flumeride! Alltså jag blir nästan inge' blöt! Visst är den bäst!? Hinner vi åka 10 gånger efter den här gången?" Och så vidare, och så vidare, och så vidare... :)

Själv var jag kaxig och åkte Flumeride utan regncapen de första gångerna... Det visade sig var ett j*vligt dumt beslut... Det slutade med att jag fick gå och köpa läckra "Sverige-Tre Kronor-stringisar" på en liten krimskrams-shop, knata in på en av toaletterna, kränga av mig mina helt igenom blöta jeans, kasta ut jeansen till kompisen utanför som snällt stod under handtorksblåsen i ett halvt sekel och torkade dom åt mig... Under tiden bytte jag trosor på toa och roade mig med att skicka sms... Behöver jag säga att jag inte gjorde om misstaget att sitta oskyddad i Flumeriden???!!! Även dårar kan lära av sina misstag!

Storebror och hans kompisar åkte allt möjligt, checkade in hos oss när de behövde mer lottpengar och då och då för att åka med sina mammor :)

Sista timmen på andra dagen så sprang jag och storebror i vild förtvivlan mellan alla godishjul för att försöka få med oss något bautastort hem! För alla pengar som gick åt till det så hade vi kunna köpa lika mycket godis som man kan vinna, men det var ju inte det som var grejen... Till slut kastade jag åt sonen en näve pengar och sa åt honom med desperation i rösten att han skulle springa tillbaka till kexchokladhjulet och vinna den där jättestora kartongen och sedan komma ut till bilen! Han, lika desperat som sin mor, sprang iväg och vi satte och förväntansfulla i bilen för att invänta honom och vår början på kexchoklad-frosseriet. Du kan väl förstå våra tunga hjärtan och långnäse-känslan för våra smaklökar när han återvände tomhänt...